Mälarhöjden

På hjässan och Mälarhöjdskrönet (Storsvängen) – i nära anslutning till tunnelbanans station Mälarhöjden, fanns sedan tidigt 60-tal en radioanläggning för Stockholms stad, Spårvägen och senare för SL. Anläggningen bestod av en 62 meter hög stagad radiomast (placerad  på 70 meter över havet) och ett tillhörande teknikhus. Anläggningen stod i förbindelser med ytterligare ett tekniskt utrymme nere i berget vid Mälarhöjdens trafikantskyddsrum (Noshörningen). Mellan det två teknikutrymmena fanns ett 34 meter borrat kabelförbindelse. I radiomastens topp monterades en gemensam antenn för SS och Staden. Sammantaget fick man en god antennhöjd på ungefär 130 meter över havet.

Mälarhöjdens station invigdes den 16 maj 1965, men innan dess togs radioanläggningen i bruk.  Det  var mottagarbasstationerna för Fordonsradiosystemet från 1963.

Teknikhus och mast på Mälarhöjdskrönet | Foto: Spårvägsmuseet (2017-64-796)
Mastgården vid teknikhuset | Foto: Spårvägsmuseet (2017-64-795)
Mottagare för Fordonsradion i teknikhuset | Foto: Spårvägsmuseet

MFO Radio
Stockholms stads Materiel Försörjnings Organisationen (MFO) ursprungliga radiosystem gick under namnet ”KomRad” (Kommunikationsradio). I Mälarhöjden var mottagarna placerade i radiorummet i trafikantskyddsrummet Noshörningen. Sändarna för systemet var placerade på Sätra vattenreservoar. Systemet var uppbyggt med Sonabutrustning (FR 4000). Radiorummet stod i förbindelse med mastens teknikhus med en coaxialkabel och en kommunikationskabel samt även en strömförsörjningskabel (med reservkraft).

Sonab FR 4000 rack i Mälarhöjden | Foto: Tomas Sjöblom

Borrad kabelförbindelse | Foto: Tomas Sjöblom
Kabelkammaren | Foto: Tomas Sjöblom
Antennkabel avslut i radiorum | Foto: Tomas Sjöblom
Radiorum med öppen dörr | Foto: Tomas Sjöblom

World Police and Fire Games
Stockholm stod 1999 värd för World Police and Fire Games. Tävlingen kan jämföras med ett miniatyr OS, men för Poliser och Brandmän. Stockholms stad beslutade sig då att reinvestera i sitt gamla analoga kommunikationsradiosystem (KomRad). Personligen vet jag ännu inte så mycket om detta – men den nya centralutrustningen placerades i Noshörningens teknikutrymmen. Systemet som anskaffades var Motorolas tidiga generation av digitalt Tetrasystem – byggd på Motorolas dåvarande analoga plattform Smart Zone, lika som SL:s samtidiga Tågradio. Ett antal digitala basstationer placerades runt om och i Stockholm. Efter spelens avslut före radiosystemet en tynande tillvaro i några år. Goda idéer fanns att utveckla och sälja tjänster i detta nät, jag själv var inbjuden till säljövningar hos MFO/Stokab. Vad jag faktiskt känner till, så var det antagligen endast staden parkeringsvakter som blev kunder i nätet. Till mitten av 90-talet togs beslut att avveckla och skrota systemet. I det läget var det Stokab som stod som ägare av infrastrukturen Dessa unika bilder nedan är också från 2007 – strax innan allt demonterades. SL erbjöds – och antog, lite reservdelar till sin centralutrustning för Tågradion i Gullmarsplan, som vid denna tidpunkt hade drygt sex år kvar av sin tekniska livslängd.

Motorola radioväxel AEB | Foto: Tomas Sjöblom
Motorola Zone Controller | Foto: Tomas Sjöblom
Motorola Centracom | Foto: Tomas Sjöblom
Stativ Motorola | Foto: Tomas Sjöblom

Slutet
Sist en bildsvit som visar demonteringen av den gamla masten den 23 november 2011, med hjälp av ett helikopterlyft.
Foto: Bo Carneheim.

smal mast31