Ytcentralen

På tredje våningen placerades Ytcentralen (Tyc) för övervakning av yttrafikens linjenät. Till trafikcentralen inrapporterades alla trafikhändelser på med SS-fordon inblandade. Till en början användes den stadens biltelefonnät (beskrivs på annat ställe) från 1952 (samma utrustning som flyttats från Tegnérgatan) för sambandet med yttre trafikbefäl och reparatörspersonal.

Bild 1. Trafikcentralen 1960 | Foto: Spårvägsmuseet
Bild 2. Trafikcentralen 1962 | Foto: Spårvägsmuseet
Bild 3. Trafikcentralen 1964 | Foto: Spårvägsmuseet

Ursprungligen benämndes Ytcentralen för Centralövervakningen (även Trafikcentralen), då dess historia har sitt ursprung från den äldre ledningscentralen för bussar och spårvagnar på Tegnérgatan. Kontakten med bussar och spårvagnar upprätthölls med trafikcentralens radiobilar, som bemannades med trafikbefäl och var utplacerade runt strategiska platser. Även telefoner – utplacerade på strategiska ställen och anknutna mot Spårvägens telefonväxel, användes av fordonsförarna för direktkontakt till trafikcentralen.

Bild 1, visar den nybyggda Trafikcentralen. På bild 2, en översikt av Trafikcentralen med fönster mot Kåkbrinken. På bordet står i princip samma utrustning som tidigare fanns på Tegnérgatan. Fordonsradion ännu inte installerad). På bild 3, har Trafikcentralen nu fått sitt Fordonsradiosystem installerat. På borden finns manöverpulpeterna centralt placerade vid varje arbetsplats, notera även den ombyggda takbelysningen. På bilden figurerar följande – enligt notering från Spårvägsmuseum, förste trafikmästare (Ftm) från vänster till höger: Gustaf Robèrt, Kurt Hofer, Abbe Paulsson, Roland Nordemar och Gunnar Johansson.

Sist bild 4, en stor färgbild vid tiden före Trafikcentralens ombyggnad. Stilstudie av Ötm (Övertrafikmästare) Olle Klint. Bilden är från 1974 och han bemannar chefsplatsen på Ytcentralen. Han bar inte uniform på bilden, och tjänstgjorde antagligen inte ens kontinuerligt i själva trafikledningen – men kroppsspråket, klädseln och flugan som pricken över i visade vem som bestämde! I bilden övre mitt, skönjas på väggen mellan två fönster, nedre delen av Fordonsradions centralutrustning.

Bild 4. Trafikcentralen 1974, Olle Klint | Foto: Jan-Erik Sundin

Ombyggnad
När Trafikcentralen moderniserades 1975, spegelvändes inredningen, praktiskt taget. Detta skedde i samband med att BTL-systemet (beskrivs på annat ställe) skulle tas i bruk. En mindre datarum byggdes istället upp i den del som fram tills dess varit Trafikcentralens hjärta. Fram till dess var fordonsradions centralutrustning öppet installerad mot en vägg i trafikcentralen. Vid ombyggnaden flyttades centralutrustningen in i den nya datarummet. Bilderna nedan är från vardagens trafikledningsarbete under 80-talet.

Bild 5, är från 1980-talets början. Mannen mitt i bild med väst är Pelle Swing och mannen vid fönstret är Arne Johansson. Åke Andersson (idag Filubelli) syns med ryggen – och med händerna i byxfickorna. Trafikledaren, i den ljusblå uniformen Tage Jansson. Bild 6, är från slutet av 80-talet. Vid fönstret sitter Lennart Åkerblom, sen är det Lars-Gunnar Edvardsson och närmast Anders Pihl ”Pilas”. Vem ryggen tillhör är helt okänt.

Bild 5. Foto: Lars-Olof Anfelter
Bild 6. Foto: Spårvägsmuseet

De sista trafikledningssamtalen från Mälartorget skedde 31 augusti 1990.
Då hade både Fordonsradiosystemet tagits ur bruk och blivit ersatt av Innerstadsradion. Trafikledningsarbetet hade dessutom redan successivt flyttat ut till depåerna vid Bromma, Hornsberg och Hammarby (senare Nyboda).