Nockebybanan

Nockebybanan
Motorvagnen A1 76 och släpvagnen B19 846 vid spårvagnshållplatsen på Norrmalmstorg
Foto Okänd: Spårvägsmuseet (2012-4080)

Ursprungligen var radiosystemet för Nockebybanan, som en del av Spårvägens 1963 anskaffade Fordonsradiosystem för bussar och spårvagnar. Till mitten av 1970-talet ersattes fordonsradion av Tunneltågsradion.

Nockebybanan, som vi känner den, är en kvarleva av Brommabanorna. Linje 11 till Ulvsunda och Linje 12 till Nockeby, med utgångspunkten Tegelbacken. När det första tunnelbanesystemet  (västra systemet) invigdes 1952, kortades linje 12 av vid Alvik, där omstigning skedde mellan Tunnelbanan och Nockebybanan. På linje 11 lades trafiken ned. Nockebybanan trafikerades med det från 40-talet anskaffade s.k. Ängbyvagnarna, A24 och B24. Samma vagnstyp som också trafikerade Lidingöbanorna.

Hösten 1963 erhöll linje 12 – så väl andra spårvägslinjer och bussar, den nya Fordonsradion. Drygt 10 år senare (1975) när det tredje tunnelbanesystemet invigdes, byttes radiosystemet på Nockebybanan  till Tunneltågsradion. Trafikledningen som fram till dess skett från Ytcentralen (TYC), flyttades då till Tunnelcentralen (TUC). I spårvagnarna var ursprungligen Stornos mobilstation CQM 19-25 (Viking) installerad. Vid skiftet från Fordonsradio till Tunneltågsradio, fick den gamla Storno mobilradion sitta kvar i fordonen. Radion kompletterades, med en selektiv tonmottagare. Syftet var med denna att spårvagnarna på Nockebybanan, inte behövde passa och lyssna på tunnelbanas radiotrafik. Om trafikledaren ville prata med förare på Nockebybanan, kallades de upp med en två-tons selektivanrop, och först då öppnades radion upp.

Nockebybanan

Radioinstallation förarhytt A24
Källa: Arkiv Tomas Sjöblom/SL instruktion
Nockebybanan

Närbild på manöverenheten
Källa: Arkiv Tomas Sjöblom/SL instruktion

Fram till mitten på 80-talet var denna gamla radioinstallation i drift. När fordonen (A24 motorvagn och B24 släpvagn) vid den tidpunkten – i ett moderniseringsprogram byggdes om till A30 respektive B30, så byttes radiostationen ut till en Storno CQM 612 som var samma modell som var installerad i tunneltågen. Ombyggnaden skedde också parallellt för Lidingöbanans fordon, som var av samma ursprung och modell (Ängbyvagn). Manöverpanelen blev då i stort sett – något förenklad, på samma utförande som fanns i tunneltågen fr.o.m. C6. Det samma gällde det fordon som trafikerade Lidingöbanan. Även Saltsjöbanans radio, hade en kort tidsperiod denna panel, i väntan på dess nya tysta radiosystem. Tunneltågsradion i spårvagnarna (både Lidingö och Nockeby) var sedan kvar i drift ända till 1995, då allt byttes ut till det då nya SL-gemensamma Tågradiosystemet från Motorola.