Fordonsinstallationer

Pendeltåg
X1 3083 i Västerhaninge 1981 | Foto: Tomas Sjöblom

Bakgrund
I pendeltågsfordonen installerades radioterminaler och manöverpaneler för tågorderradion. Gemensamt för dessa utrustningar, var att den ägdes av SJ, då historiskt – i princip, inga andra trafikutövare existerade på statens spår. Så förhöll sig det under ytterligare 30 år. Så sent som i början av år 2000, då SJ fick lämna ifrån sig trafikeringsuppdraget till Citypendeln (genom SL:s första upphandling av pendeltågstrafik), så överfördes ägandet av fordonen och således även radioinstallationerna ombord (X1 och X10) till AB SL. En avvecklingsplan tog vid, då systemägaren Banverket aviserade av TOR skulle läggas ned. SJ:s gamla radiosystem skulle ersättas av GSM-R, och detta blev också en realitet för SL:s pendeltågstrafik. Samtliga TOR-installationer byttes då ut mot den första generationen av GSM-R i samtliga förarhytter på SL:s pendeltågsfordon av typ X1 och X10.


Historiska installationer 1
Installationerna på pendeltågen har varit av många olika typer genom tiderna. Initialt användes en bärbar radiostation, Autophon SE19 (400-470 MHz), som för övrigt var vanlig förekommande inom SJ. En motsvarande radio, 
Autophon SE19 (68-77 MHz) användes också av Polisen.

Pendeltåg
Autophon SE19 | Foto: Samlingsportalen Jvm-KBDB13897
Pendeltåg
Autophon SE19 på förarbordet i en X1 | Foto: Samlingsportalen Jvm-KBDB14208
Pendeltåg
Autophon SE19 buren av en Polis | Foto: Okänd

Här en länk till försäljningsbroschyren för Autophon SE19, i pdf-format.Autophon SE19


Historiska installationer 2
För det första permanenta fasta installationerna 1970, valdes Stornos mobilstation CQM 662 (samma modell som för bussarna i SL:s västra och norra trafikdistrikt) inklusive en specialframtagen manöverpanel. Det fanns två varianter på manöverpanelen. Nedan är två bilder på dessa. Första bilden är från okänd på en X1, nästa bild från X1 förarhytt A3076 (1974). Mittenbilden är en ritning av panelen på den första Storno TOR-panelen.

Pendeltåg
TOR-panel på förarbord X1 | Foto: Samlingsportalen Jvm-KBDB14689
Pendeltåg
TOR-panel | Källa: tydal
Pendeltåg
TOR-panel på förarbord X1 A3076 | Foto: Samlingsportalen Jvm-KBDB13913

Senare permanent installationer
På 80-talet skrotades Stornoinstallationerna. En ny radio från Motorola, MC Micro (ekvivalent med Motorola Radius M110 och Storno CQM 5500) installerades jämte en ny framtagen manöverpanel, istället för radion originalmanöver. Manöverpanelen för pendeltågen tillverkades av företaget SMS Styrsystem, och fanns i två utföranden.

Pendeltåg X1
För X1-tågen (tillverkades 1967-1975) var manöverpanelen placerad i en löstagbar pultlåda till höger på förarbordet. Radiostationen placerades invändigt i pulten.

Pendeltåg X10
För de senare X10-tågen (tillverkades 1978-1981) placerades radions manöverpanel med en snedskuren front till höger – i ett för syftet speciellt upptaget, hål i förarpanelen. Radiostationen placerades separat från pulten i en egen kapsling.

Ytterligare en variant fanns, som byggde på en den danska leverantören AP Radiotelefons mobilradiostation AP 2000 samt en annorlunda manöverpanel framtagen av BASRAB. En sådan panel – utförd i träram  och radio, finns bevarad på Spårvägsmuseet.

På manöverpanelen ställdes aktuellt tågnummer in med en tumhjulsomkopplare, jämte de vanliga radiofunktionerna såsom högtalarvolymen, anropsbegäran, göra provanrop, sända nödanrop och ändra kanal (inställt kanal nummer indikerades på en display) samt skifta över från Tågorderradio till Bangårdsradio som användes för ex. växling på depån i Älvsjö.


Pendeltåg
Storno 5500 | Källa: Storno broschyr
Pendeltåg
Motorola MC micro | Foto: Tomas Sjöblom

Pendeltåg
Radiopanel X1 | Foto: Tomas Sjöblom
Pendeltåg
Radiopanel X10 | Foto: Tomas Sjöblom
Pendeltåg
Basrab och AP2000 | Kombinationsbild: Tomas Sjöblom
SMS Styrsystem AP Radiotelefon BASRAB
Pendeltåg
Kanalnummer | Foto: Tomas Sjöblom

Automatiskt kanalval
För att underlätta för föraren, utrustades systemet med ett automatiskt kanalval. En speciell kanalvalsmottagare fanns integrerad i radions systemdel. Till denna anslöts en separat kanalvalsantenn, som var monterad i fordonets boggie (ett kort antennelement i ett VP-rör med fyllt med expoxyharts).

I spåret fanns två slingantenner (medger riktningsberoende funktion) som matades från fast kodade slingsändare (i gamla Stornokapslingar). Utrustningen i spårmiljön, sände kontinuerligt kanalinformation till kanalvalsmottagaren ombord på tåget. Vid varje ställe längs spåret, där TOR-radion ombord på pendeltåget skulle byta kanal (1-7) fanns således denna utrustning. Systemdelen i radion ombord avgjorde i vilken ordning informationen togs emot, och ställde därefter automatisk om radions kanalval utifrån vilket basstationsområde den åkte in respektive ut från.

Pendeltåg
Kanalvalsantenn | Foto: Tomas Sjöblom
Pendeltåg
Slingsändare | Foto: Tomas Sjöblom
Pendeltåg
Slingantenn | Foto: Tomas Sjöblom

Fordonsinstallationer på SJ
På SJ i övrigt var radiostationer av fabrikat Sonab förhärskande under 70- och 80-tal. Många kanske minns den för SJ specialutvecklade orange bärbara radiostationen, Sonab HR 3045. Radiostationen var ursprungligen utvecklad och tillverkad av AGA i början av 70-talet, och marknadsfördes en kort period under namnet AGA med beteckningen PU-nn.


Sonab och AGA

RC och Y1
Sonabinstallationer på fordon. Bilden från SJ-lok, RC4 1300, tagen i samband med SJ:s 125-års jubileum, och kavalkaden i Värtan 1981. Sex år senare är detta lok ett av de inblandade i den mycket svåra Järnvägsolyckan i Lerum den 16 november 1987, loket skrotades efter olyckan. Bilden på fordonsradioinstallation i en Fiat rälsbuss är från 2007 och visar förarhytten på Y1 1348, på Vilhelmina station.

Pendeltåg
RC4 1300 | Foto: Tomas Sjöblom
Pendeltåg
Y1 1348 | Foto: Tomas Sjöblom

Nedan till vänster en bild på tre olika utföranden av denna klassiska Sonabradion i järnvägssammanhang. Den vänstra finns bevarad på Spårvägsmuseet i Stockholm, den mellersta och den högra finns bevarade på Radiomuseet i Göteborg. Till höger, en svartvit bild på moderradion AGA PU-nn.

Pendeltåg
Bild: Järnvägsmuseum
Pendeltåg
Bild: aga-museum.nl