Fordonsinstallationer

Äldre system för BSBV och BSS tillhörande Stockholm–Saltsjöns Järnväg – SSnJ

Något om de äldsta mobila radiostationerna i dessa bussar. Spårvägsmuseet har en enda anteckning om att dessa bussar hade en radio installerad från och med 1962. Det skulle leda fram till att bussar, ursprungligen troligen utrustades med just med samma typ av radiosystem som på Saltsjöbanan. Det vill säga från SRA (Svenska Radioaktiebolaget). Läget är ganska oklart på vilket sätt och hur installationerna i bussar såg ut. 

Denna installerade C-302 radio i BSBV-bussarna fanns inte tillgänglig i SRA produktsortiment när SSnJ planerade sitt första radiosystem för Saltsjöbanans tåg i början på 1960-talet.  Om det nu stämmer så måste det ha varit något annat än en C-300. Här är återigen en svårighet att med befintlig tillgänglig [hitintills] dokumentation fastställa med säkerhet vad som var monterat i bussarna för BSBV och BSS. 

Det var först några år senare, 1965, som SRS lanserade en helt ny modellserie som generellt benämndes C-300 (SRA-TRANSPORT), som då en modernare ersättare till de äldre rörbestyckde modellserierna från 1950-talet. Denna nya modellserie, presenterades noggrant i Ericsson Review Vol. 43, år 1966 nr. 1. Det finns fragment i ett bildbevis på att sådan radiostation (SRA CN-302) på 1970-talet var installerade i det gul-svarta SL-bussar som trafikerade Värmdölandet (f.d. BSBV). På bilden skymtar radions kontrollenhet. Spårvägsmuseets svart-gula H65 SL-buss Scania CF (ursprungligen BSBV) har också tydliga spår på bagagehyllan bakom föraren på en demonterad radio, högst troligt en SRA CN-302.

Bussradio 60-80 tal

SL Värmdöbuss (f.d. BSBV) H65 på gamla Spårvägsmuseet
Foto: Okänd
Bussradio 60-80 tal

SRS mobilradio C-300 med kontrollenhet
Källa: Svenska Radioaktiebolaget SRA på Facebook
Bussradio 60-80 tal

Förarplats i en Scania CF på Värmdö med en SRA kontrollenhet (inringad) för en SRA CN-302
Foto: Lars-Henrik Larsson

Veta mer…
Ericsson Review Vol. 43…

Källa:  Arkiv Tomas Sjöblom (från projekt Runeberg)


Västra och Norra samt delar av Södra (Huddinge) trafikdistrikt

I samtliga bussar installerades Storno CQM 662. Radiostationen ingick i den för Storno på 70-talet berömda Stornophone 600 serien. Exempelvis fanns radion i den klassiska ”dragspelsbussen” H44 (Volvo B58 ledvagn med kaross från Hägglunds). En annan väldigt vanlig buss på SL under 80-talet var H80 (Volvo B58 kortvagn på kaross från Hägglunds). I denna  busstyp var naturligtvis också samma radio installerad. En H80 ses på den stämningsfulla och tidstypisk bilden i mitten nedan, från SL:s Solnalinjer (Råstadepån) på 80-talet. Även i den klassiska Scaniabussen H65 (CF 76) fanns denna radiostation monterad. Kommer själv ihåg alla mina skol- och arbetsresor i Norrort från 70-talets början med denna busstyp.

Bussradio 60-80 tal

Volvo Hägglund ledbuss
Foto: Okänd (Spårvägsmuseet)

Bussradio 60-80 tal

Volvo/Hägglund kortbuss
Photo: Marie-Louise Orrebrink
Bussradio 60-80 tal

Scania CF (oxblodsfärgad)
Foto: Hans Liljewall
Bussradio 60-80 tal

Solnaradion
Källa: Radioinstruktion från SL

Storno installation i buss
Förarplatsens radioinstallationer såg i stort sett ut som på bilderna nedan. Installationen bestod av radioenheten Storno CQM 662 som oftast var placerad bakom föraren. Radion kallades för  övrigt, ”fotskrapan” p g a sitt extremt robusta utförande. Framme hos föraren, placerades manöverenheten CB 601. I SL-installationerna för Solna och Danderyd var manöverenheten påbyggd med underliggande specialbyggd selektivtonmodul (sändare + mottagare), med tre vred. På dessa vred ställdes aktuellt linjenummer in.

Bussradio 60-80 tal
Storno radiomanöver CB 601 special för SL
Foto: Tomas Sjöblom
Bussradio 60-80 tal

Radioinstallation Storno, Volvo/VanHool (Råsta 1979)
Foto: Jan Olof Påvall
Bussradio 60-80 tal

Radioinstallation Storno, Volvo/Hägglund ledbuss
Foto: Tomas Sjöblom
Bussradio 60-80 tal

STORNO-installation i buss Volvo B58
Foto: Jan Olof Påvall

Södra och Östra trafikdistrikten
I bussar som trafikerade Värmdölandet och Södertörn installerades en Pye mobilradiostation modell M 212 – kallad Olympic, med en integrerad svensktillverkad systemdel (med tumhjulsomkopplare) från det numer helt bortglömda elektronikföretaget Semab. Radiostationen lanserades 1974, och var en avancerad modulärt uppbyggd systemradio på många olika frekvensområden och potentiella användningsområden. Vid den tidpunkten hade redan Philips haft ägarskap över det anrika Pye Telecom sedan 10 år. Pye var ett anrikt Brittiska företag, som bildades så tidigt som 1896, och från andra världskriget (1939) påbörjades utveckling av radiokommunikationssystem.

Bussradio 60-80 tal

Standardutförande av Pye M 212
Photo: Courtesy Pye telecom history
Bussradio 60-80 tal

SL-utförande av Pye M 212
Foto: Tomas Sjöblom

Efterföljaren till Olympic blev M 294. Radion blev då både fysiskt mindre (klassiskt DIN-format) och konstruerad för en billigare och rationell tillverkning, med endast ett enda kretskort i sitt basutförande. M 294 fanns även i en mer avancerad systemradio (med funktionstangenter och LCD-display). Det förekom även en omarbetad och modernare systemradion MX 294 med digital frekvenssyntes och röd LED-display. Den förekom här och var i SL-trafiken.

Bussradio 60-80 tal
Philips M 294 i basutförande
Foto: Tomas Sjöblom
Bussradio 60-80 tal

Philips M 294 systemradio
Foto: Tomas Sjöblom
Bussradio 60-80 tal

Pye MX 294 systemradio
Foto: Tomas Sjöblom

Pye installation i buss

Bussradio 60-80 tal

PYE-installation i buss1987 från Bollmoragaraget Tyresö
Foto: Stefan Helander

Förarinstruktion

Bussradio 60-80 tal

Teknisk beskrivning för Storno och Pye från SL
Källa: Radioinstruktion 1980 från SL (Tomas Sjöblom arkiv)

Veta mer…
Produktbroschyr Stornophone 600Produktbroschyr Philips (Pye) M290Produktbroschyr Pye Olympic M212
Källor: Stornotime.dk | radiohistory.uk | arkiv Tomas Sjöblom