Upphandling Östra och Södra trafikdistrikten
I den funktionsbeställning som SL upphandlade det tänkta nya radiosystemet på Södertörn och Värmdölandet – i slutet av 70-talet, specificerade beställaren SL en grundfunktion som leverantören inom stipulerad tid skulle projektera och bygga upp samt redovisa för beställaren. Det var samma principer som gällde för det tidigare upphandlade norra och västra distrikten. I uppdraget ingick även att leverantören i samarbete med SL skulle genomföra praktiska radiomätningar i det färdiga nätet, för att bestämma om extra basstationer blev nödvändig att installera.
Som leverantör valde SL företaget MTR Radiosystem i Nynäshamn, som var återförsäljare av Philips.
MTR Radiosystem
Foto: Tomas Sjöblom
Handen och Björknäs (Pye-systemen)
1978/1979 byggdes två större radionät med utrustning från Pye (ett då Philipsföretag) upp för f.d. Trafik AB Saltsjöfart busslinjenät. Det vill säga SL:s busstrafik på Värmdölandet och Södertörn. Systemen gick delvis i varandra. Huvudprincipen var att ett antal basstationsplatser med Pye basstationsmoduler i F400-serien (sändaren T412 och mottagaren R412), som placerades ut på strategiska platser (Nacka, Gustavsberg, Brandbergen och Nynäshamn) och med hjälp av ett antal mindre motsvarande kompletterande basstationer (Bollmora, Ösmo, Dalarö, Farsta mm samt på senare tid även i Cityterminalen). Basstationerna utrustades med en för tiden avancerad referensgenerator (HS400) som gav en noggrann referens till basstationens sändare. All sändning i de två systemen skedde simultant på samma kanal över samtliga basstationer, och detta krävde en hög noggrannhet för att undertrycka störningar i gränstrakterna mellan basstationernas respektive räckviddsområde. Centralutrustningen för respektive system placerades vid Handens och Gustavsbergs basstationer, och byggdes upp med diversitetsmottagning (ASSORT) enligt samma princip som Storno hade i sina system. Vid varje givet tillfälle valdes då automatiskt in den basstationsmottagare som för tillfället gick in med bäst kvalité och signalstyrka. I trafikområdenas tillhörande bussgarage (Björknäs, och Grisslinge samt Handen, Ribby och Ösmo) placerades specialbyggda orange manöverpultar (tillverkade av Semab), som användes för att utväxla radiosamtal på. Dessa kommunicerade med de två centralutrustningarna (huvudbasstationerna) i Handen och Gustavsberg. Därifrån anslöts underordnade basstationer (slavbasstationer) både över vanliga hyrda (fasta) teleförbindelser och för systemet speciellt uppsatta enkanals radiolänkar, även dessa från PYE (sändaren T414 och mottagaren R414).
Basstationsfrekvenserna låg på 425 MHz för sändning och 440 MHz för mottagning.
Radiolänkfrekvenserna låg på 368 MHz respektive 370 MHz.
Förutom det ursprungliga Pye basstationerna T414/R414, förekom även under senare år Philips basstation F400, då den äldre Pye hade gått ur tiden.
Det två Pye-systemen omfattade följande basstationsplatser, se det ursprungliga systemöversikterna. Den tredje – sammansatta översikten är från mitten av 90-talet.
Södertörn
● Brandbergen – centralutrustning
● Nacka, Edinsvägen (ursprungligen placerad på Henriksdalsringen)
● Dalarö
● Ösmo
● Nynäshamn
● Farsta bussterminal
● Bollmora
● Cityterminalen
Värmdö
● Gustavsberg vattentorn – centralutrustning (ursprungligen placerad på Kvarnbergsskolan)
● Nacka, Edinsvägen (tidigare placerad på Henriksdalsringen)
● Djurö
● Lillsved
● Ingarö
Tyresö (Älta)
För de bussar som trafikerade främst Bollmora, byggdes ett eget litet separat radiosystem med en basstation i Älta och en slavbasstation inne i Slussenterminalen (invid Saltsjöbanan). Manövreringen skedde från en manöverpult placerad på Tyresö bussdepå samt en nattkopplingsplats i Bromma. Systemet var uppbyggt av de standardkomponenter från Pye (samma som det större systemen på Värmdö och Södertörn).
Södertälje
I Södertälje jobbade SL i framkant av teknikens, då man installerade SL:s första datorbaserade radiosystem. Detta skedde i princip parallellt med anskaffningen av radioutrustningarna till Östra trafikdistriktet. Valet av leverantör föll på Philips som i denna leverans samarbetade med det tyska radiokommunikationsföretaget Bick Mobilfunk utanför Hannover. Som mobil radio i bussarna installerades Pye MX 294 (modern mikroprocessorstyrd mobil radiostation med frekvenssyntes). På trafikledningen manövrerades centralsystemet ”SMP” med en ABC 800 dator som kopplades ihop med en Pye radiooperatörsplats (M 80) samt en Pye basstation T414/R414, placerad i Västergårds vattentorn.
Nynäshamn
Under systemens sista driftsperiod, kompletterades Nynäshamn och Ösmo med ett separat system, i samband med utfallet av en busstrafikupphandling.
Huddinge
För området, fanns som tidigare beskrivet ett gammalt enkanals system på VHF-bandet (som även tidvis användes för färdtjänst). SL var inte nöjda med detta system, utan viljan att utveckla och samordna var stor. Några år efter anskaffningen av de Stornosystem som fanns i norr valde SL 1976 att åter ge Storno möjlighet att installera ett system. Systemet byggdes upp med en centralt installerad basstation i Tullingeberg (ursprungligen placerad Sjödalstorget Huddinge centrum). Till denna basstation (Storno CQF652) anslöts tre stycken diversitetsmottagare (Storno CRF662), placerade i Södertälje (Rosenlund vattentorn), Skogås (Länna vattentorn). På senare flyttades dessa till Sätra vattentorn respektive Brandbergen i Haninge. På bussdepån Huddinge vid Kvarnbergsplan och den nybyggda depån Eriksberg i Botkyrka placerades Stornos manöverpaneler CB 680 som på senare tid byttes ut till motsvarande modernare manöverpultar SMS Micro II, från SMS Styrsystem AB (CB 4034). Se den klickbara systemöversikten
Manöverplatser södra
En bildserie som visar några tidstypiska fasta radiomanövrar från de södra bussradiosystemen.
Några bilder från basstationsplatser på södra sidan
Foto: Tomas Sjöblom.
Bild 1. Dalarö i det gamla Folkets hus (Linneavägen). En. f.d. arrestlokal i källaren, Pye R412/T412.
Bild 2. Teknikhus, Ingarö Klacknäs på en sommarstugefastighet.
Bild 3. Slussen station (Saltsjöbanan), ett förråd för SL-Center, Philips F400.
Bild 4. Tullingeberg, Storno CQF 662.
Radiosystemen för Södra och Östra radion var i drift ända fram till 1999. Då hade SL upphandlat och installerat ett nytt heltäckande datorbaserat trunkat radiosystem Actionet (MPT 1327) från Nokia.