En teknikhistorisk översikt av trafikledningscentralerna för bussar och spårvagnar samt tunnelbanan, inrymt i det hus som ursprungligen benämndes Spårvägens hus. Huset låg på kvarteret Icarus på Munkbrogatan i Gamla Stan. Bilden intill från 1959, visar fastighetens västra och södra fasad, fotograferat från Munkbroleden.
Spårvägen var under 50-talet i ett mycket expansivt skede. Ett av de konkretaste bevisen på detta var det nya Spårvägshuset för bland annat den operativa trafikverksamheten. Kvarteret Icarus på Munkbrogatan 4-8 vid tunnelbanestation Gamla stan.
Innan Spårvägens hus byggdes fanns på samma fastighet, begränsat av Mälartorget, Munkbrogatan och Kåkbrinken samt saluhallarna på Köttorget, ett flertal äldre hus från 1800-talet. All denna äldre bebyggelse raserades och fastighetsombildades under 50-talets första år. Det för att både ge plats för det två nybyggda broarna, biltrafikens Centralbro och tunnelbanans Söderströmsbro samt det planerade Spårvägens hus.
Munkbrogatan 8, 1900
Foto: Okänd (Stadsmuseet nr Fa 43206)
|
Modellbild Spårvägens hus
Foto beskuret: Okänd (Spårvägsmuseet 2017-B812)
|
Spårvägens hus byggs, 1956
Foto: Okänd (Spårvägsmuseet 2017 A11837)
|
På plan 3 i husets södra del uppfördes den nya Tunnelcentralen (som flyttades från Alvik respektive Medborgarplatsen), och i husets norra del en nya Trafikcentral (som då flyttats från Tegnérgatan). På plan 2 placerades en hälsocentral och på plan 1 diverse kontors- och personalutrymmen. Högst upp på plan 4 fanns det från norr, genom 2/3 av huset, konstnärsateljéer med små smala fönster precis under husets takutsprång. Den sista 1/3 mot söder var det i stället från plan 3, fullhöjd i två våningar för den stora lokalen där Tunnelcentralen var placerad. I markplan intill entrén för Munkbrogatan 8 fanns ett konditori. I övriga markplan och källarplan fanns teknisk utrustning installerad. Huset ritades av AOS Arkitekter AB (Ahlgren Olsson Silow Arkitektkontor). Företaget ritade även på 60-talet flera olika stationsbyggnader för Tunnelbana, och var också välkänt för sin formgivning av Televerkets standardtelefon Dialog, som lanserades 1964.