Hjulstabanan

TUNNELBANESYSTEM 3 Sundbyberg Akallabanan Nya tunnelbanan Barkarby Nya tunnelbanan Nacka och Söderort

Hjulstabanan, vars främst uppgift var att försörja den nordvästra sektorn med tunnelbanetrafik från de stora miljonprogram som byggdes på södra Järvafältet. Banan öppnades 31 augusti 1975.

50-års jubileet av Hjulstabanan färdigställande, uppmärksammandes och firades 2025 av Spårvägsmuseet.

Miljonprogrammet var lösningen på den växande befolkningen och bostadsbristens Sverige på 1960-talet. I Stockholm beslutades att bygga bostäder på Järvafältet. Till detta planerades att tunnelbanan i Stockholms skulle byggas ut med ett tredje tunnelbanesystem. Alla stationer och trafikspår på Hjulstalinjen byggdes fullständigt under jord i främst utsprängda bergtunnlar eller i anlagda betongtunnlar, nära markytan. Inte en meter trafikspår syns på ytan. Alltså en riktigt tunnelbana.

Kartan från 1965 år Tunnelbaneplan redovisar planerade stationsnamn och stationslägen. Dessa stämmer inte helt överens med hur det slutligen blev utformat. Stationerna i tunnelbanesystem 3, utformades för 10-vagnars tåg. Alltså med längre plattformar än för tunnelbanesystem 1 och 2.

När den Tunnelbaneplanen presenterades 1965 så var man inte helt klar över exakta stationslägen och stationsnamn, om det vittnar kartan. Exempelvis den streckade linjen mellan station Ör (Hallonbergen) och station Rissne planerades om, att istället gå till station Rinkeby (via Rissnehallen). Detta på grund av att den beslutade bansträckningen för Hjulstalinjen via Sundbyberg (södra grenen), till Hjulsta senarelades i 10 år.

Det tredje tunnelbanesystemet enda depå och verkstad − Rissnehallen, placerades norr om Hallonbergen. Där byggdes underjordiska uppställningsspår och en skötselbyggnad ovan mark.

Oaktat nya Tunnelbanan (FUT) och etableringen till Barkarby och Nacka samt till Söderort, så har det nuvarande tredje tunnelbanesystemets totala linjelängd; Kungsträdgården/Hjulsta/Akalla, i stort sett varit det samma under ett halvt sekel, nämligen 25,5 km. Den blyga banlängden till trots, så byggdes tre större stationer i den första etappen till 1975 med respektive tre plattformar och motsvarande antal spår. Västra skogen, Hallonbergen och Rinkeby. Det vittnade om att tredje tunnelbanesystemet (Järvabanan) ursprungligen hade framtida visioner att växa i storlek och trafikering. Trespårstationerna i Hallonbergen och Rinkeby underlättade dessutom och in- respektive utryckning från Rissnehallen.

Södra Järvafältet
Det första områdena på Järvafältet som utvecklades och bebyggdes var Rinkeby, Tensta och Hjulsta. De var i stort sett färdigställa flera år innan Hjulstalinjen öppnades för trafik 1975. Arbetsnamnet var Ytterstad Järva. Den illustrativa bilden nedan är ursprungligen från tidningen Aftonbladet, och är illustrerad av konstnären Nils Söderberg. Artikeln och bild med möjlighet till betydligt större upplösning finns på Stockholmskällan.

T-Centralen respektive Kungsträdgården mot Västra skogen
Före det att själva Järvafältet nås, så passerar stommen för det tredje tunnelbanesystemet, Kungsholmen och Solna/Sundbyberg, från sin startpunkt vid T-centralen. Vid station Fridhemsplan anläggs omstigningsmöjligheter till det första tunnelbanesystemets (Vällingbybanan) motsvarande station. Även en spårförbindelse mellan det första och det tredje tunnelbanesystemet anläggs vid Fridhemsplan. Detta för att möjliggöra förflyttning av tunnelvagnar och arbetsfordon mellan banorna. Vid station Västra skogen placeras ställverket för det tredje tunnelbanesystemet. Ställverkets kontrollrum och tillhörande relärum, var båda förberedda för, men då ännu inte beslutade visionära utbyggnadsplaner i öster och söder (Nacka och Hagsätra) och i norr mot Hansta och vidare mot Bögs gård, alternativt från Hansta ända upp till Alboda.

Hela Hjulstabanan var i stort sett utan undantag byggd i utsprängda djupt belägan bergtunnlar. Emellertid på två ställen; Golfängarna i Sundbybergs kommun och vid Ekelundsvägen på i Solna, byggdes tunnelbanan ”ovanifrån” med betongtunnlar. Vid Ekelundsvägen dessutom, förbereddes för en planerad större kontorsbyggnad (Arbetsmiljöverket), med både stora stora bärande bågar av betong samt vibrations- och bullerdämpande åtgärder.

Hjulstabanann — Station Hallonbergen
Foto, Okänd: Commons Wikipedia
CC BY-SA 2.5

Södra grenen
Den ursprungliga planen för Hjulstabanan var att från Västra skogen, vika av mot Huvudsta och Sundbyberg och ha en linjesträckning som skulle återspegla lite av de visioner som Huvudstabanan en gång i världen stod för. Fram till 1985, gick tunnelbanan till Hjulsta via Solna och Hallonbergen. 1985 invigdes den 19 augusti 1985, den nya sträckningen till Hjulsta – kallad Södra grenen, med fem nya stationer via Sundbybergs centrum.

Barkarby
En förlängning från Tensta/Hjulsta vidare till Barkarby stod sedan 1960-talet på önskelistan, trots att tunnelbanan inte ens hade byggts klart till Hjulsta. Bland annat utreddes då att via ett stationsläge i Barkarby vika av österut mot Hansta, som också var aktuellt för exploatering, och var en planerad tillkommande tunnelbanestation på Akallabanan, norr om station Akalla.

Till yttermera visso, så var visionen för den nordliga delen av Järvafältet att ännu mer spektakulär.
I slutet av 1960-talet så utreddes bland annat (genom en nordisk idétävling 1966 för norra Järvafältet) att försörja nordöstra Järvafältet med dubbla tunnelbanelinjer. Linjerna norröver från Hjulsta respektive Akalla skulle tangera varandra vid Hansta (en dubbelstation) planerades. Sedan skulle respektive linje gå parallellt upp till Alboda.

Så blev det nu aldrig!. Exploateringen av det nordligaste delen av Järvafältet kom av sig av flera olika skäl. Läs mer om detta via denna interna länk till till Akallabanan.

…

Inte att förglömma,1992 såg det ut att äntligen kunna realisera den efterlängtade förlängningen från Hjulsta till Barkarby genom det framförhandlade så kallade Dennispaketet. Dock sprack planerna 1997 i tvister om bland annat Norra länken. Förlängningen till Barkarby – denna gång via Akalla, kommer dock att färdigställas 2027, genom ett av delprojekten inom den Nya tunnelbanan (FUT).

Nacka och Söderort
Förlängningen till Nacka och Söderort, kommer att färdigställas 2030, också som en del av projekten inom den Nya tunnelbanan (FUT).