Johanneshov ställverk

Tunnelbanans historia Alvik ställverk
Johanneshov ställverks första tvåvåningsbyggnad påbörjades 1948 och stod färdig 1949.

Då den gamla Södertunneln – till 1950, skulle konverteras till Tunnelbanedrift, byggdes ett nytt ställverk vid station Johanneshov.
Det var ursprungligen en tvåvånings ställverksbyggnad som placerades strax söder om Skanskvarn, vid Johanneshovs (nuvarande Gullmarsplan) norra plattformsändor. Ställverket kontrollerade ursprungligen sträckan Slussen-Johanneshov och vid senare utbyggnad även sträckorna från Johanneshov till Sandsborg och Enskede Gård. Bilden nedan visar den ursprungliga spårplanen från 1950, mellan Slussen och Johanneshov (senare Gullmarsplan).

Johanneshov ställverk 1950
Bildserien nedan, från Johanneshovs station och första ställverksbyggnad är från 1950-1951.
Bild 1, översiktsbild Johanneshov med den nya ställverksbyggnaden.
Bild 2, närbild Johanneshov ställverksbyggnad.
Bild 3, del av manöver- och indikeringspanelen på övervåningen i ställverksbyggnaden.

Utrustningen i nya ställverket var den första leveransen av tunnelbanans signalstyrnings- och signalsäkerhetssystem, som hade inköpts från USA. Leverantören var Union Switch and Signal, och samma system, byggdes sedan ut på hela det första tunnelbanesystemet söder och norr om Slussen.
I närmare 50 år (fram till 1996), var systemet i drift på Tunnelbana 1, idag benämnt Gröna linjen. Spårvägen hade efter mycket utredningsarbeten beslutat sig för att anskaffa sig detta amerikanska signalstyrnings- och signalsäkerhetssystemet till det beslutade Tunnelbanesystemet.

Leveransbild 1950 av manöver- och indikeringspanelen (interlocking machine)
Photo: rrsignal.com (thank you)

När tunnelbanans olika bandelar söderut successivt tillkom, blev den första ställverksbyggnadens övervåning för liten. 1955 färdigställdes en kompletterande envåningsbyggnad med källare (med nytt relärum), norr om den första byggnaden (närmare Skanskvarn). Den tillbyggnaden hade ett bunkerlikt utseende, med små ljusinsläpp – in till ställverksoperatörsrummet, i takhöjd längs fasaden mot plattformarna. Ställverkspanelerna lyftes ned från övervåningen i det gamla ställverket och placerades på plats i den nya byggnadens operatörsrum.. Även förberedelser för kommande paneler; sammanbindningsbana (Slussen – T-centralen och linjerna mot Högdalen/Hökarängen samt mot Farsta) gjordes. Ställverksgränsen mot det norra motsvarande ställverket (Alvik) låg i tunneln mellan Gamla stan och T-centralen.

Ny ställverksbyggnad 1955
Bildserien är från 1955 och 1956, och visar några moment av arbetet att flytta ställverket från den gamla till den nya intilliggande byggnaden samt några bilder på provning och driftsättning, notera tillkomna paneler som inte riktigt [ännu] är inpassade mot det ursprungliga.
Bild 4, manöver- och indikeringspanelen har baxats ut från övervåningen och förbereds för kranlyft.
Bild 5, signalmontörerna förbereder socklarna i det nya utrymmet.
Bild 6, manöver- och indikeringspanelen på plats i nya lägre ställverksbyggnadens betydligt större utrymme.
Bild 7, baksidan av manöver- och indikeringspanelen, och i bakgrunden syna lanterninfönsterna mot spårområdet.
Bild 8 och 9, Arne Engström testar vid det inte färdigställda manöver- och indikeringsbordet.

Manöver- och indikeringspanelen in action 1955
Photo: rrsignal.com (thank you)

Den gamla ställverksbyggnaden byggdes om (säkerligen i etapper). Signalmontörer och ett signalbefäl för södra sidans underhållsområde stationerades där med verkstad och förråd. Närheten till ställverk och relärum var mycket viktigt, och en väl genomtänkt lösning för snabba åtgärdstider vid signalfel. Efter samma principer byggdes senare det norra ställverket i Alvik.

Ställverksbyggnaden 1961
Källa: Roger Elmefors och ”stockholmhistory”

Veta mer…
Gunnar Ekeving har skrivit en del om Tunnelbanan, då främst utifrån ett signalsäkerhetsperspektiv.
ekeving.se

En länk till RRSignal.com photo gallery, Stockholm Tramways
RRSignal