Akallabanan
TUNNELBANESYSTEM 3SundbybergHjulstabananNya tunnelbanan BarkarbyNya tunnelbanan Nacka och Söderort
Akallabanan, vars främst uppgift var att försörja den nordvästra sektorns tunnelbanetrafik för de stora miljonprogrammens fortsatta utbyggnad på norra Järvafältet. Banan öppnades 5 juni 1977.
Källa: Tunnelbaneplan 1965
Miljonprogrammet var lösningen på den växande befolkningen och bostadsbristens Sverige på 1960-talet. I Stockholm beslutades att bygga bostäder på Järvafältet. Till detta planerades att tunnelbanan i Stockholms skulle byggas ut med ett tredje tunnelbanesystem. Alla stationer och trafikspår på Akallabanan byggdes i stort sett under jord i utsprängda bergtunnlar. På del av sträckan Hallonbergen (Ör) till Kista, byggdes via Ursvik – Kymlinge och Kista, dock en ovanjords sträcka, mestadels förlagd på två större betongbroar.
Kartan från 1965 år Tunnelbaneplan redovisar planerade stationsnamn och stationslägen. Dessa stämmer inte helt överens med hur det slutligen blev utformat. Stationerna i tunnelbanesystem 3, utformades för 10-vagnars tåg. Alltså med längre plattformar än för Tunnelbanesystem 1 och 2.
När den Tunnelbaneplanenen presenterades 1965 så var man inte helt klar över exakta stationslägen och stationsnamn på Akallabanan, om det vittnar kartan. Från station Hallonbergen (Ör) till Akalla och vidare till Hansta och den dåvarande tänkta slutpunkten vid Bögs gård, planerades totalt sex stationslägen varav Brotorp (Ursvik), Hansta och Bög aldrig byggdes. Stationslägen utan namnsättning, fanns planerade för Husby och Akalla. Station Kymlinge har en egen historia, beskrivet nedan nedan.
Den sydligaste slutpunkten T-centralen som invigdes redan 1975, erhöll sin korta förlängning till Kungsträdgården invigdes 30 oktober 1977, det vill säga fem månader efter att trafiken till Akalla startade. Stationsläge och tunnelsystem för station Kungsträdgården var i praktiken redan från början, förberett för att kunna byggas vidare mot Nacka. Det som idag genomförs av nya Tunnelbanan (FUT).
Kungsträdgården
Brödtext…
Norra Järvafältet
Den tämligen lantliga bebyggelsen – där miljonprogrammet planerades, på det Norra Järvafältet, utgjordes av främst Akalla gård och by, Husby gård och Kista gård samt Ärvinge gård. Dessa gårdar är fortfarande bevarade men kringgärdade av allt annat än den tidigare lantliga miljön.
Västra skogen-Hallonbergen och vidare mot Akalla
För att tunnelbanan skulle komma ut mot Norra Järvafältet, utgick den nybyggda linjen från Hallonbergen via Kymlinge och Kista vidare till Husby och Akalla. Till skillnad från djupt belägna bergtunnlar längs Hjulstabanan till Södra Järvafältet, så byggdes Akallabanan också ovan mark på sträckan runt station Kymlinge och station Kista. Det mest iögonfallande var det större broarna över Igelbäcken och den långa viadukten över det vidsträckta öppna platta landskapet vid det som blev Kista centrum. Det fanns ursprungligen, också ett planerat tunnelalternativ för hela denna sträcka, men i slutänden bestämde sig SL för att bygga spåren ovan mark.
Igelbäcksbroarna vid Kymlinge
Söder om Kymlinge station, efter det två tunnelmynningarna för spåren från Hallonbergen, byggdes Igelbäcksbron (balkbro i betong), som egentligen är två parallella broar som tar tunnelbanespåren på 12 meters höjd över sänkan, Igelbäcksdalen. Nedan tre fotografier får illustrera dessa broarna. Bild 1 och andra bild 2 från 2020 visar broarna från markperspektivet. Fotograf för första och andra bilden är Annika Ilic, som medgivit publicering i detta sammanhang. Tack!
Bild 3 är från 1977 och illustrerar färdigställandet av broarnas banöverbyggnad, från ett brobaneperspektiv. Fotografi från Spårvägsmuseet (2012-4695), fotografen är okänd.
En läsvärd och illustrativ länk till en Gestaltning av en övergiven tunnelbanestation till en naturreservatsentré: Nästa station Igelbäckens naturreservat.
Kymlinge station
Det finns väl ingen tunnelbanestation som är så omtalad som Kymlinge i Sundbybergs kommun. Bakgrunden till stationens tillkomst, var kortfattat att det ursprungligen planerades en kombinerad stadsdel, för både för bostäder och dessutom stora kontorskomplex, Det var planlagt för statliga myndigheter och verk, som skulle flyttas ut från Stockholm city. Idéerna kom på skam, då nya regionalpolitiska strömningar istället ledde till att statliga myndigheter skulle utlokaliseras till andra delar av landet. Andra anledningar som också gjorde sitt till, var den växande miljöopinionen och planerna på att omplanera delar av Järvafältet (både i Kymlinge och Hansta), och skapa grönområden. Kvar på platsen blev den ofullbordade tunnelbanestationen, ett betongskal med grundläggande infrastruktur för en framtida tunnelbanestation. Här redovisar jag några intressanta länkar på nätet om Kymlinge station.
Ärvinge
Från norr om Kymlinge och efter den korta tunneln mot Ärvinge, strax före Kistaviadukten kommer dessa två bilder, troligen fotograferade 1976 av Aare Avasalu. Det är några av det fåtal bilder som jag lyckats hitta på bygget av det tredje tunnelbanesystemet. Första bilden visar banan söder ut mot Kymlinge station. Andra bilden visar banan norrut mot Kista. Bilderna är fotograferade på samma plats, håll till godo! Har sökt Aare för att få ett medgivande att publicera…
Kistaviadukten
Nedan tre bilder mot söder, från Kista/Ärvinge gård, som ger ett historiskt perspektiv på Järvafältets förvandling från landsort till total exploatering för bostäder och arbetsplatser. På den första bilden ses i fonden det redan bebyggda Södra Järvafältet, med flerbostadshuset på Lillybacken i Rinkeby. På den andra bilden ses tunnelbanans färdigställda Kistaviadukt. På det tredje svartvita flygfotot från samma plats, ses både Kistaviadukten och Ärvinge gård. Fotograf bild 1 och 2 Henrik Henrikson (hesselby.com). Fotograf bild 3 okänd, källa Hans Berglund.
Bortom Akalla station
Bortsett ifrån nuvarande (2025 – 2030) pågående nya Tunnelbanan (FUT), som faktiskt realiserar en vidare utbyggnad av tunnelbanan bortom det nuvarande slutpunkterna på det tredje tunnelbanesystemet – låt vara från Akalla till Barkarby (istället för en tidigare planering Tensta/Hjulsta till Barkarby), så blev det aldrig som det ursprungligen planerades. Miljonprogrammet och det goda åren ”tog slut” samt att miljörörelsen ”tog fart”, la en rejäl hämsko på exploateringen Järvafältet. Akallabanan, blev således ”ens” aldrig förlängd som ursprungligen var planerat till Bög via Hansta.
Till yttermera visso, så var visionen för den nordliga delen av Järvafältet att ännu mer spektakulär.
I slutet av 1960-talet så utreddes bland annat (genom en nordisk idétävling 1966 för norra Järvafältet) att försörja nordöstra Järvafältet med dubbla tunnelbanelinjer. Linjerna norröver från Akalla respektive Hjulsta skulle tangera varandra vid Hansta där en dubbelstation planerades. Sedan skulle respektive linje gå parallellt ända upp till Stäketvägen i Rotebro, och försörja det planerade bostadsområdena Sten, Nysved, Fäboda och Alboda. Alltså c:a 750 meter mellan de i övrigt linjemässigt separerade, men helt parallellt placerade stationslägen.
Så blev det nu aldrig!. Exploateringen av det nordligaste delen av Järvafältet kom av sig av flera olika skäl. Läs mer om detta via denna interna länk till Hjulstabanan.
Hansta
För den planerade exploateringen av Hansta (Hägerstalunds gård) under miljonprogrammens år, så togs 1983 Generalplanen för Hansta fram. Hansta låg ursprungligen i Sollentuna kommun. Stockholm stad köpte in Hansta-området, för att kunna realisera den storstilade planen att bygga 7 500 lägenheter för c:a 20 000 nya invånare! I planen ingick också bebyggelse i området runt Bögs gård. Exploateringen var naturligtvis i behov av stark kollektivtrafik, så en förlängning från Akalla var ju då från början helt givet. Arbetsnamnet var Järva City, som skulle samla hela norra Järvafältets nya stadsdelar (Kymlinge, Kista, Husby och Akalla) till ett samlande nytt cityområde.
Kritiken av planerna blev monumental. Opinionen med Astrid Lindgren som draghjälp, lyckades med kampanjen ”Rädda Hansta” att få Stockholm stad att helt enkelt lägga ner hela projektet (troligen med den vikande ekonomin som katalysator). Som ett historisk monument, uppkallades ett 55 meter högt berg i nuvarande naturreservat, till Astrid Lindgrens berg, och en signerad minnessten uppfördes. Berget och minnesstenen är beläget alldeles i närheten av den plats där tunnelbanestation Hansta skulle ha sin södra stationsentré.
Bög
Bögs gård, är en historisk bondgård i Sollentuna kommun, som ingår i Järvafältets naturreservat. Vid Bög var det planerat den andra (av två tunnelbanestationer) som hörde ihop med den icke genomförda exploateringen av Hansta.
Alboda
Statens Järnvägars hade i en utredning om förortsbanor i Stockholm 1950, skissat om en förortsbana på Järvafältet – parallellt till SJ:s Uppsalalinje via Tureberg (Sollentuna). Därifrån – ospecificerat, var banans huvudmål planerade bostadsområden på norra Järvafältet ända upp mot Rotebro.
Denna gamla idéskiss från en SJ-utredning blev också ett alternativ för staden. Istället för att från Hansta avsluta banan i Bög, så formades ett förslag att istället fortsätta i stort sett rakt norrut från Hansta med stationerna Sten (Väsby gård), Nysved, Fäboda och slutligen Alboda. Det tre sistnämnda stationernas namn härstammar från motsvarande gårdar och torp.