TUNNELBANESYSTEM 2FruängenFruängsbananRopstensbananBotkyrkabananTäbybanan
Källa: Spårvägsmuseet
Källa: Spårvägsmuseet
Spårvägslinje 16
Trafikeringen på den ursprungliga Södra förstadsbanan påbörjades initialt sensommaren 1911 mellan Hornstull och Hägerstens allé. Knappt två år senare, påbörjades trafikeringen (1’a maj 1913) av banans planerade förlängning till Fridhem, nuvarande Mälarhöjden. Mellan åren 1911 och 1913 hade spårvägslinjen inget linjenummer. 1913 infördes linjenummer 23.
Initiativet hade tagits 1909 att ordna med organiserad trafik från den växande förtätningen av bebyggelsen sydväst om Stockholm, närmare bestämt i dåvarande Mälarhöjdens villasamhälle . Banans tillkomst hade sitt ursprung i ett privat initiativ och påföljande bolagsbildning. Banan byggdes sedan successivt upp mellan åren 1910-1913 . AB Södra Förstadsbanan samarbetade med Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag (SSB), som fick uppdraget att bedriva banans trafikering på entreprenad.
Efter det att AB Stockholms Spårvägar (SS) bildades 1916, fortsatte entreprenadtrafiken i fyra år till, fram till 1920. Då togs trafiken på banan helt enkelt över av Spårvägsbolaget, då AB Södra Förstadsbanan köptes in, och slutligen 1922, också likviderades. Vid den tidpunkten erhöll Mälarhöjdsbanan Spårvägens nya linjenummer 16, och utgångspunkten flyttades från Hornstull till Slussen. Drygt 30 år senare – 1954, tillkom också trafikering med SS-linjenummer 13 med utgångspunkt från Fridhemsplan. Linje 13 var ursprungligen Ulvsundabanans linjenummer, som hade lagts ned 1950.
Foto, okänd: Spårvägsmuseet
Foto, A. Malmström: Digitala Stadsmuseet
Foto, okänd: Spårvägsmuseet
Källa: Stockholmskällan
Foto, Oscar Halldin: Digitala Stadsmuseet
Mälarhöjdsbanan trafikerades i sin helhet – från Slussen respektive Fridhemsplan, med spårvagnar fram till 1964, då tunnelbanan öppnades. På sträckan Liljeholmen-Kilaberg gick banan på en egen banvall tillsammans med linje 17 mot Svandammen och Midsommarkransen. Från Kilaberg (Kilabergsvägen-Hägerstensvägen intill Brännkyrkahallen) till Aspudden gick Mälarhöjdsbanan i gatuspår längs Hägerstensvägen. Från Fabriksvägen/Örnsberg och vidare till Mälarhöjden gick banan återigen på egen icke planfri, banvall rundande en stor lada på en äng. Ett anslutande industrispår ”Tippen” till Mälaren fanns vid Fabriksvägen. Vid Mälarhöjden fanns också den sedvanliga vändslingan.
Inför byggandet av Tunnelbanans Botkyrkabana, lades spårvägslinjen tillfälligt om till en rakare linjesträckning än tidigare, så att det blev möjligt att bygga ovanjordssträckan mellan Örnsberg och Axelsberg. Sista dagens för spårvägstrafik till Mälarhöjden var 4 april 1964. Tunnelbanetrafik startade till Örnsberg 5 april samma år.
Foto, Håkan Trapp: Spårvägsmuseet*
(2108-762)
Foto, Håkan Trapp: Spårvägsmuseet* (2108-628)
Foto, Håkan Trapp: Spårvägsmuseet* (2108-767)
Källa: Lantmäteriet Historiska Kartor
Brännkyrkahallen
För bland annat de det sydvästra förortsbanorna som utgick från Liljeholmen, behövdes en ny vagnhall. Den gamla Jakobsdalshallen (vid Aspudden) växte spårvägen ur, och en ny större vagndepå byggdes 1945 längs Hägerstensvägen, vid Kilaberg Den nya depån fick namnet Brännkyrkahallen. Den var tänkt som kombidepå för innerstadsbussar och de spårvagnar som trafikerade det sydvästra linjenätet. Dock ändrades inriktningen, och bussarna ersattes med innerstadsspårvagnar. 1964 försvann dock spårvagnarna från depån, då den ställdes om till enbart tunnelbane- och bussdrift.
För depåns in- och utfartsspår mot linjen, fanns ett mindre ställverk, liknande det som tidigare var byggt för Brommadepån. Ställverket placerades i den stationsbyggnad som fanns i den östra delen av depåområdet, längst ner i flygfotografiet nedan. Ställverk togs ur drift när tunnelbanedriften påbörjades, och spårvagnarna togs bort från depån.
Foto beskuret, Oscar Bladh: Spårvägsmuseet* (2196-22)
Foto okänd: Spårvägsmuseet* (2017-B129)
Foto, Håkan Trapp: Spårvägsmuseet* (2108-772)
Källa: ekeving.se
Linje 18 som ses på kartorna var en kortlivad (1923-1949) spårvägslinje – Gröndalsbanan, mellan Slussen och Ekensberg. Den har i stort sett ingen relevans för tunnelbanans historia.
Bildreferenser på sidan.