Tunnelbanans historia Mälarhöjden Fruängen Fruängsbanan Ropstensbanan Botkyrkabanan Täbybanan Sammanbindningsbanan Liljeholmen ställverk
Tunnelbanesystem 2 (TUB 2 och numera kallat Röda linjen) fanns beskrivet i Generalplan för Stockholm 1952.
Förutsättningarna för tunnelbana söderut byggde på det två sydvästliga förstadsbanorna, spårvägslinjerna till Mälarhöjden och Midsommarkransen. Det planerades för nya bostadsområden (tunnelbaneförstäder) längs det planerade nya tunnelbanelinjerna från T-centralen, söderut ut mot Fruängen samt mot Vårberg och vidare mot Alby.
Norröver från T-centralen var planen bygga tunnelbanan till Ropsten och Lidingö Centrum samt mot Täby och Hägernäs via Mörby (Danderyd). Där var motsvarande förutsättningarna det norra förstadsbanorna i Djursholm och på Lidingö.
Sammanbindningsbanan, mellan T-centralen och Slussen, hade från början (1957) byggdes 4-spårig. Syftet var att sammanbinda den norra delens tunnelbanor med den södra delens tunnelbanor, både för det första och andra kommande tunnelbanesystemet.
För tunnelbanesystem 2, så innebar det att det redan färdigställda banorna mot Sätra samt Östermalmstorg, skulle förlängas. I den sydvästra sektorn mot Botkyrka (Alby) från station Sätra och i den norra sektorn mot Danderyd (Mörby) från station Östermalmstorg. Från Östermalmstorg pågick redan utbyggnaden i den nordöstra sektorn, till Ropsten och en planerad fortsatt sträckning mot Lidingö. Fruängsbanan skulle tills vidare stanna vid Fruängen, men en långsiktig plan (aldrig genomförd) var att sammanfoga Fruängen och Hagsätra. Men det är en annan historia.
När – 1965, den nya Tunnelbaneplanen för Stockholm presenterades, redovisades det att ursprungliga sju sektorerna runt Stockholm skulle försörjas med nya eller befintligt förlängda tunnelbanor. Allt ursprungligen beskrivet i Generalplan för Stockholm 1952.
För att realisera det senare delarna i 1965 års Tunnelbaneplan (ex. planerade stationerna längst ut på tunnelbanesystem 2 – både i norr och sydväst) krävdes nu samverkan vid planering och byggande samt drift, med omgivande kommuner till Stockholm. Samverkan uppnåddes genom att Stockholms stad och Stockholms läns landsting upprättade Kommunalförbundet för Stockholms stad läns regionala frågor (KSL). Förbundet blev nu huvudman för det fortsatta tunnelbanebyggandet – till skillnad från tidigare Stockholm stad.
Veta mer…
Länk till teknisk beskrivning Stockholms tunnelbanesystem 1964.
1964
Källa: Spårvägsmuseet (Index of /Skannade_texter)