Ropstensbanan

TUNNELBANESYSTEM 2MälarhöjdenFruängenFruängsbananBotkyrkabananTäbybanan


Ropstensbanan och dess första station norr om T-Centralen – Östermalmstorg, invigdes 16 maj 1965.
Ropstensbanan
Norra och nordöstra sektorns tunnelbanor
Källa: Tunnelbaneplan 1965

Vid Östermalmstorg anlades förgreningspunkten för tunnelbanegrenarna mot Ropsten i den nordöstra sektorn och mot Tekniska högskolan (arbetsnamnet Engelbrekt) i den norra sektorn. Östermalmstorg planerades ursprungligen som en trespårsstation – således med tre plattformsdelar.

Flera olika trafikeringsalternativ utreddes. Samma plattform för norrgående tåg (som idag) och varsin plattform för södergående tåg, från Karlaplan respektive Stadion.

Sträckan från Östermalmstorg vidare mot slutstationen Ropsten gick via stationerna Karlaplan och Gärdet. Förlängningen invigdes 2 september 1967. Denna bana benämndes ursprungligen nordöstra grenen. och hade sin slutpunkt på Lidingö. Det fanns flera olika förslag, såsom huvudalternativet Lidingö Centrum (beslut i Lidingö stadsfullmäktige 1966). En avgrening från Torsvik via Bodal och vidare mot Högberga, fanns också på agendan.

Den största visionen var att Tunnelbanan efter Lidingö Centrum skulle fortsätta till Frösvik ute på Bogesundslandet, där ett stort bostadsområde planerades att byggas. som en del i miljonprogrammet. Lidingöförslagen realiserades dock aldrig. Ropsten förblev slutpunkten för nordöstra grenen. Station Ropsten är förvisso delvis anlagd på en bro, som är förberedd att förlängas som en tunnelbanebro över Lilla Värtan – parallellt med vägbron. Ursprungstanken bibehölls dock, att framgent möjliggöra tunnelbanans nordöstra gren, över Lilla Värtan till Lidingö.

Det var under mycket svåra marktekniska förhållanden som det nya tunnlarna mellan T-Centralen och Östermalmstorg byggdes. Tunnlarna läge i Brunkebergsåsen på närmare 35 meter under havsnivån, blev också en ytterligare försvårande faktor. För att säkerställa en stabil tunnelkonstruktion, byggdes då varsin c:a 700 m lång, så kallad cirkulärtunnel av stål och betong, som skulle stå emot mark- och vattentryck. Station Östermalmstorg i sig, ligger dessutom på sina ställen, som mest 38 meter under marknivån och 23 meter under havsnivån.


Ropstensbanan
Station Östermalmstorg i plan och elevation
Källa: Storstockholms Lokaltrafik (teknisk beskrivning)

Sträckan från Östermalmstorg vidare mot slutstationen Ropsten gick via stationerna Karlaplan och Gärdet. Banan invigdes 2 september 1967. Denna bana benämndes ursprungligen nordöstra grenen. och hade två – via Lidingö centrum, tänkta slutpunkter. Den första vid Frösvik ute på Bogesundslandet, där ett stort bostadsområde föreslogs byggas som en del i miljonprogrammet.  Den andra slutpunkten var vid Högberga, och banan skulle då delvis följa den gamla södra Lidingöbanans sträckning. Dessa förslag realiserades dock aldrig. Ropsten förblev slutpunkten för nordöstra grenen. Station Ropsten är förvisso delvis anlagd på en bro, som är förberedd att förlängas som en tunnelbanebro över Lilla Värtan – parallellt med vägbron. Tanken att vart fall, framgent möjliggöra tunnelbanans nordöstra gren, över Lilla Värtan till Lidingö.


Ropstensbanan
Fullskalemodell av cirkulärtunneln 1954
Foto, Gunnar Ekelund: Spårvägsmuseet* (2017-A9269)
Ropstensbanan
Cirkulärtunneln monteras
Foto, Gunnar Falk: AB SL,
Stockholms Tunnelbanor 1975
Ropstensbanan
Östermalmstorg under byggnation 1964
Foto, Gunnar Ekelund: Spårvägsmuseet* (2017-64-1531)

Ropstensbanan
Ropsten under byggnation våren 1967
Foto, Monne Sahlberg: Spårvägsmuseet* (2228-2)
Ropstensbanan
Tunneltåg från Ropsten på väg mot Gärdet, bron över Lidingövägen 1967
Källa: SL arkiv (via Hans Berglund)