Enskede och Örby banorna

TUNNELBANESYSTEM 1SödertunnelnFarstaHagsätraBagarmossenLövstaBrommaÄngbyHässelbySammanbindningsbanan

Enskede och Örbybanorna
Karta Söderort (Enskede- och Örbybanan) 1942
Källa: Spårvägsmuseet

Enskedebanan och Örbybanan utgick via Södertunneln från Slussen och trafikerade varsina
ändstationer vid Skarpnäck och Örby.
Enskede och Örby banorna
Slakthusområdet 1920.
Källa: Wikipedia Commons

Enskedebanan
Enskedebanan (linje 8) som utgick från Slussen och ändade vid Skarpnäck hade varit i trafik ända sedan 1909, med olika linjesträckningar över Södermalm och slutlägen ute på Enskedefältet. Banan var utformad som en spårväg, utan krav på planfrihet. När Södertunneln sensommaren 1933 invigdes mellan Slussen och Skanstull, erhöll Enskedebanan tillsammans med Örbybanan sin gemensamma linjesträckning genom tunneln och via Skansbron. Linjerna skildes sedan åt vid Slakthusets hållplats.

Linje 8 fortsatte söderut förbi det så kallade Ödledammarna i Slakthusskogen – som hade en del i vattenförsörjningen av Slakthusområdet. Banan fortsatte sedan igenom Slakthusskogen (nuvarande Arenavägen i Globenområdet), och vidare via Nynäsvägen till Skogskyrkogården, där banan tog av österut mot Skarpnäck, och den vändslinga som fanns där. Tretton år senare 1946, invigdes Skanstullsbron. Då kunde spårvagnarna köra på helt egen, separerad banvall, hela vägen från Slussen och via den nya stationen Johanneshov. Vid Johanneshov grenades Örbybanan och Enskedebanan åt varsitt håll. Enskedebanan fortsatte på de nya spåranläggningen som byggts för kommande tunnelbana till Hökarängen, istället för att gå via Slakthuset. Vid Sofielundsplan (Blåsut) vek spårvagnsspåren av från det nybyggda – men ännu inte ibruktagna, tunnelbanespåren, via varsin provisorisk ramp som anslöt tillbaka mot Enskedebanans dubbelspår vid Sofielundsvägen/Nynäsvägen. Vid Enskede, mellan Kyrogården (Dalarövagen) Skarpnäck, fanns en vagnhall för spårvagnarna på både linje 8 och 19, ursprungligen byggd 1909 och ersatt med en ny 1915. Hallen revs så sent som 1980.

Efter nedläggningen av Enskedebanan – 1950, då den nya Tunnelbanan invigdes, bevarades spåret genom Slakthusskogen för att nå Spårvägens nya banförråd, som placerades vid Sandstugan, söder om Slakthusområdet, i samband med att tunnelbanan till Stureby invigdes. Det gamla banförrådet var tidigare placerat invid Slakthusets hållplats.

Enskede och Örby banorna
Bild 1.
Bildnummer 2202-123
Enskede och Örby banorna
Bild 2.
Bildnummer 2202-46
Enskede och Örby banorna
Bild 3.
Bildnummer 2202-125
Enskede och Örby banorna
Bild 4.
Bildnummer 2202-62

 

 

 

 

Enskede och Örby banorna
Bild 5.
Bildnummer 2202-66

Bildserien ovan från Spårvägsmuseet* (fotograf Bengt Schantz) är från början av 1950-talet.
Bild 1: Spårvagnståg från Skarpnäck på väg in till Johanneshov.
Bild 2: Spårvagnståg i Skarpnäcks vändslinga.
Bild 3: Spårvagnståg vid Enskedehallen. 
Bild 4: Ödledammarna i Slakthusskogen.
Bild 5: Tunneltåg C1 2001, provtåg för kommande tunnelbana, på spåret vid Ödledammarna (vintern 1949/1950).


Enskede och Örby banorna
Bild 6.
Bildnummer 2017-A2898
Enskede och Örby banorna
Bild 7.
Bildnummer 2202-162
Enskede och Örby banorna
Bild 8.
Bildnummer ?
Enskede och Örby banorna
Bild 9.
Bildnummer 2202-78

 

 

 


Bildserien ovan från Spårvägsmuseet* (fotograf Bengt Schantz) är från början av 1950-talet.
Bild 6: Kyrkogården/Dalarövägen. Ett spårvägståg på linje 8 under Tunnelbanas viadukt, där ett provtåg passerar.
Bild 7: Det provisoriska anslutningsspåret vid Blåsut (från öster) för linje 8 mot Skarpnäck.
Bild 8: Det provisoriska anslutningsspåret vid Blåsut (från väster) för linje 8 mot Skarpnäck.
Bild 9: Spårvagnståg och tunneltåg – notera endast två vagnar i tunneltåget – vid Johanneshov.


Örbybanan
Örbybanan (linje 19) invigdes hösten 1930, och utgick från Slussen med samma linjesträckning som Enskedebanan, via Södertunneln och Skansbron. Vid hållplats Slakthuset, delades linjerna åt. Örbybanan fortsatte längs Palmfeltsvägen till Sockenplan, och vidare över Enskedefältet via Stureby och Juliaborg, till sin slutstation Örby, med sin vändslingan mitt för Örby skola. Vid Svedmyra fanns också en vändslinga. Banan var ursprungligen byggd som en renodlad spårväg, men till stor del skild från gatunätet. Under 40-talet slut byggdes sträckan mellan Johanneshov och Stureby om med plankorsningar, på samma sätt som Ängbybanan. Banan fördes då fram över nya broar och gångtunnlar. Under samma period utprovades även den kommande tunnelbanas strömskeneanläggning på sträckan mellan Enskede gård och Svedmyra. Örbybanan avkortades hösten 1950 till att få en ny slutstation i Johanneshov, i samband med att den första av de beslutade tunnelbanelinjen invigdes till Hökarängen. Linje 19 blev då tills vidare en matarbana till den nya tunnelbanan. Resenärerna fick i Johanneshov byta till tunnelbanelinje 19T, för fortsatt färd mot Slussen. Detta fortgick fram till den 4 juni 1951, då trafikeringen med spårvagnar på Örbybanan upphörde. Detta som ett förebud för inom kort kommande tunnelbanetrafiken till Stureby (från Slussen) som startade den 9 september 1951.

Enskede och Örby banorna
Bild 10.
Bildnummer 2202-28
Enskede och Örby banorna
Bild 11.
Bildnummer 2202-49
Enskede och Örby banorna
Bild 12.
Bildnummer 1-1369B

 

 

 


Bildserien ovan från Spårvägsmuseet* (2 av 3, fotograf Bengt Schantz) är från början av 1950-talet.
Bild 10: Spårvagnståg från Örby på väg in mot Johanneshov.
Bild 11: Spårvagnståg mellan Stureby och Örby.
Bild 12: Prov med strömskena Enskede gård 1946 (fotograf okänd).


Enskede och Örby banorna
Bild 13.
Bildnummer 1-2029
Enskede och Örby banorna
Bild 14.
Bildnummer 2017-A3012
Enskede och Örby banorna
Bild 15.
Bildnummer 2202-166

 

 


Bildserien ovan från Spårvägsmuseet* (färgbilden, fotograf Bengt Schantz) är från början av 1950-talet.
Bild 13: Vändslingan vid Örby skola 1940 (fotograf okänd).
Bild 14: Banförrådet vid Slakthuset (fotograf okänd).
Bild 15: Svedmyra 1951.

Om oss som som bodde i Enskede med omnejd
Enskedebilder
Källa: Enskede.com